Publikrekord för julkalendern och turismen fördubblad

Att årets julkalender Snödrömmar spelades in i hjärtat av Norrbotten har inte bara skapat en stark berättelse för tv-tittarna, utan också gett regionen ett märkbart uppsving. Med en rekordpublik på julkalendern med tittarsiffror på i snitt 2,6 miljoner blev det en formidabel succé i alla åldersgrupper. 

Göran Danasten, exekutiv producent för Snödrömmar, berättar att det alltid finns en viss nervositet inför lanseringen av en julkalender.

– Våra övriga dramaserier nischas ofta mot specifika målgrupper, men med en julkalender ska du per definition nå alla från 3 till 99 år. Alla ska tycka om det och likväl som att de yngsta tittarna ska älska den (och samtidigt inte skrämmas) så vill vi att vuxna, föräldrar eller inte, ska kunna ta till sig den också. Det är lätt att det blir en kompromiss, så vi var nervösa. Men Snödrömmar har gjort precis det jobb vi hoppades på – och mer därtill. Serien har fått otroligt mycket kärlek, och att vi för första gången berättade en historia utifrån en samisk kontext har väckt glädje och nyfikenhet, säger han.

Att nå de publiksiffror som gjordes vittnar om hur brett julkalendern nått ut.

– Det är fantastiska siffror, konstaterar Göran Danasten.

På Filmpool Nord, som var med och möjliggjorde produktionen på plats, är man övertygad om att Snödrömmar kommer att lämna positiva spår i regionen lång tid framöver. Fler besökare, ökad efterfrågan på lokala tjänster och ett växande intresse för samiska traditioner är några av de ringar på vattnet man redan ser. 

– Fantastiskt att det blev publikrekord för julkalendern och det stora intresset i alla åldersgrupper. Vi är stolta över att vi nått ut så brett med en julkalender som lyfter fram det samiska perspektivet, säger Sandra Warg, vd Filmpool Nord.

Genom att kombinera en storslagen berättelse med äkta norrländsk vintermiljö har julkalendern alltså inte bara gett Sveriges barn och vuxna en sagolik upplevelse – den har också öppnat dörren till nya möjligheter för Norrbotten som helhet.

– Nu spelas nästa fantastiska tv-serie in, Jag for ner till bror, som också är regionalt förankrad och bygger på Karin Smirnoffs bok som blev en publiksuccé. Vi har stora förhoppningar om att även den kommer att nå ut till många, säger Sandra Warg.

Kåbdalis – där är fokus fördubblade bokningar
En av de platser som verkligen fått känna av effekten är Kåbdalis skidanläggning där bokningarna har skjutit i taket. Julkalendern har lockat fler turister till byn.

– Vi har ökat omsättningen mycket i år och vi har fler gäster och turister än tidigare. När jag tittar på bokningsläget framåt så är det en ökning på 50 procent från 1 februari, berättar vd:n Johan Gunnarstedt som också beskriver en häpnadsväckande likhet mellan inspelningarnas familjehistoria och hans egen.

– Som jag förstått det rekade filmteamet runt en del och när de kom till oss i Kåbdalis kände de bara att ”det här är Gavmofjäll”. Det är en genuin miljö här där mycket sitter i väggarna. Vår familjehistoria påminner dessutom mycket om julkalendern. Min mamma och pappa startade verksamheten 1966 och sen dess har den varit i familjens ägo. Min mamma trodde också på andar och berättade ofta för oss om det så kallade Kåbdalisspöket. Mina döttrar är lite äldre men de är uppvuxna precis som Ristin och Aila i julkalendern och vi har, precis som dem, också svettats ibland när det inte kommit nog mycket snö, skrattar han.

Han minns också hur barnfamiljer vallfärdade till orten under jullovet för att uppleva inspelningsplatserna på nära håll.

– Barnen sprang omkring överallt, in och ut ur skidshopen och kikade på olika saker, och vi ordnade en aktivitet där vi gick till kåtan och serverade kaffe och glögg. Det kom 200 personer! Det här har varit en väldigt rolig upplevelse för oss att vara en del av, säger han.

En hyllning till den samiska kulturen
En av de mest betydelsefulla aspekterna av Snödrömmar är hur den lyfter fram den samiska kulturen och språket. En central röst i berättelsen är den lulesamiska konstnären och skådespelaren Maj-Doris Rimpi, som spelar mormodern och lånar ut sin röst till delar av kalendern.

– När filmbolaget kontaktade mig insåg jag att det här är historiskt. Snödrömmar är den första julkalendern någonsin som berättar om samer och jag kände att jag inte kunde tacka nej, det är bra att det här händer. Och rollen passade mig bra, säger hon.

Maj-Doris berättar att hon är imponerad över att julkalendern lyckats berätta en historia som träffat mitt i prick vad gäller mytologi och sättet att leva i harmoni med djur och natur.

– Allt stämde in så bra och jag kände igen berättelsen från min egen uppväxt. Hur man levde tillsammans, utan någon gräns mellan barn och äldre och att jag exempelvis lyssnade lika mycket på en faster som på mamma. Resultatet av julkalendern blev verkligen över förväntan. En succé som det bara dånat om!, säger Maj-Doris som berättar att hennes hesa röst är ett resultat av att hon suttit i telefonintervjuer den senaste månaden.

Det hon hoppas att barn och unga tar med sig från Snödrömmar är framför allt vikten av gemenskap och förståelse.

– Vi kan inte vara individualister, då går det åt pipan. Blanda minoriteter och ta del av lärdom, väx upp i samklang med varandra utan mobbing och tjafs.

Hon berättar att responsen från det samiska samhället varit stark och känslosam, särskilt efter julkalenderns avslutning.

– På julafton ringde det många samer som var helt begeistrade, än den ena än den andra. De tyckte så mycket om slutorden och sa att de är precis som jag själv är, att det är mina takter. Det ligger nog något i det, säger Maj-Doris.