Jimmys äventyr blir samproduktion

Jimmy Sundin långfilmsdebuterar som regissör med dokumentären 12 toppar. Ett äventyr som varit en stor dröm i flera år.

– Om jag fick välja en enda film att göra så var det den här, säger Jimmy.

En vinterbestigning av Sveriges tolv 2000-meterstoppar. Det var utmaningen när filmregissören Jimmy Sundin, tillsammans med vännerna Tobias Bauer och Björn Lindberg, gav sig av på det 17 dagar långa äventyret som de för alltid kommer att minnas. Fröet till idén såddes för flera år sedan när Jimmy och Tobias såg att Lantmäteriet hade hittat en ny 2000-meterstopp.

– Vi pratade löst om det, att det hade varit roligt att bestiga alla toppar någon gång. För fem år sedan gjorde jag en projektbeskrivning och tänkte att jag skulle vilja göra en film om det här. Sedan kom annat i vägen och åren har gått. Men vi har aldrig riktigt kunnat släppa tanken på det så i fjol tog vi upp det igen och pratade med både Filmpool Nord, Svt och Svenska filminstitutet som alla var superpeppade.

Ett år i kalendern fylldes genast med rigorös planering och timmar av träning.

– Det har krävt mycket, både av oss själva och av våra familjer såklart. På många sätt är det ett perfekt äventyr men för min del är det också mitt jobb. Det här är allt jag strävat efter. Om jag fick välja en enda film att göra så var det den här, nu lever jag drömmen, säger Jimmy.

Riskfyllt uppdrag 

Men resultatet skulle bli något helt annat än vad Jimmy sett framför sig.

– När det gäller både dokumentärer och äventyr så vet man aldrig vad som händer. Vi fick fruktansvärt skitväder och det var väldigt tufft att filma. Det var en kamp. Det gjorde att det tog längre tid för oss att förflytta oss än vad vi hade planerat och vi klarade därför inte alla toppar. Det var helt och hållet väderstyrt och vi hade helt enkelt inte tid att vänta på bra väder.

En dokumentärfilmning i vildmark av det här slaget är inte heller på något sätt riskfritt och de tre männen tvingades ta mogna beslut som dock gav egot en törn.

– I Sarek väntade väldigt teknisk klättring och noll sikt. Efter ett tag märkte vi att snön var väldigt lavinladdad och det började spricka runt skidorna. Då vände vi. Det primära målet var alltid att vi skulle komma hem till våra familjer, inte prestationen i sig. Men det uppstod många tuffa situationer för mig, rent filmmässigt, när jag var tvungen att ställa om i hjärnan och tänka – hur gör vi nu då? Det var lite påfrestande och tog upp mycket av min tankeverksamhet. Fysiskt var det bara roligt, jag gillar misär och har inget emot att det är jävligt, skrattar han.

Med förfrusna fingrar och uppfyllt sinne väntar nu filmredigering för Jimmy Sundin.

– Jag är trots allt glad att det blev som det blev, det är viktigt att visa att det går att vända, även om man har press på sig.